Cirklar
Jag lyssnar på Kent. Det var ett par veckor sedan sist, och jag har saknat deras musik. Nu lugnar den mig delvis, men riktigt lugn kan jag nog inte bli förrän rakblad smeker huden. Jag orkar inte falla längre, så nu har jag fallit klart, landat där jag hör hemma. I en självdestruktiv cirkel som bara går om och om igen. Samma känslor, samma hat. Samma handlingar.
Jag läser några delar ur min självbiografi som jag skriver på och fastnar för vissa rader. Jag har svårt ibland, att tro att det är jag själv som skrivit de där raderna. För de är så klockrena, så passande perfekta för situationerna de beskriver.
Utdrag ur boken:
Jag läser några delar ur min självbiografi som jag skriver på och fastnar för vissa rader. Jag har svårt ibland, att tro att det är jag själv som skrivit de där raderna. För de är så klockrena, så passande perfekta för situationerna de beskriver.
Utdrag ur boken:
"Jag har spenderat hela kvällen åt att lyssna på Broder Daniel och Kent. Det känns fint, nästan magiskt. Som om jag vore den de skriver och sjunger om. För så många av deras låtar kan stämma in på mig och det tycker jag känns befriande. Det känns som om jag hittat något att identifiera mig med.
Cirklar. Jag dansar omkring i cirklar inne på mitt golv och känner hur ruset tar fart på riktigt. Det som en gång bara var lådvinsrus har nu blivit kärleksrus. Kärleksrus till musiken, för musiken varar för evigt. Även om band splittras så kommer musiken alltid att finnas kvar.
Jag vet vad jag ska tatuera in snart. “Jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö.” Det är ett citat från min favoritlåt av Kent och jag tycker den stämmer in så bra. För jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö. Döden skrämmer mig men likaså gör livet. Om det bara fanns ett mellanting så vore allt så mycket enklare. Jag önskar att jag själv kunde sätta mina gränser, att jag själv fick bestämma över mitt liv. Att känslorna som spränger inuti mig kunde komma ut utan att någon kommer till skada. För jag är ju så arg. Jag är så ledsen, så besviken. Det känns som att alla jag någonsin känt har svikt mig. Ingen förstår mig. Ingen verkar ens vilja bry sig."
Cirklar. Jag dansar omkring i cirklar inne på mitt golv och känner hur ruset tar fart på riktigt. Det som en gång bara var lådvinsrus har nu blivit kärleksrus. Kärleksrus till musiken, för musiken varar för evigt. Även om band splittras så kommer musiken alltid att finnas kvar.
Jag vet vad jag ska tatuera in snart. “Jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö.” Det är ett citat från min favoritlåt av Kent och jag tycker den stämmer in så bra. För jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö. Döden skrämmer mig men likaså gör livet. Om det bara fanns ett mellanting så vore allt så mycket enklare. Jag önskar att jag själv kunde sätta mina gränser, att jag själv fick bestämma över mitt liv. Att känslorna som spränger inuti mig kunde komma ut utan att någon kommer till skada. För jag är ju så arg. Jag är så ledsen, så besviken. Det känns som att alla jag någonsin känt har svikt mig. Ingen förstår mig. Ingen verkar ens vilja bry sig."
marcus:
Gud du är hur duktig som helst på att skriva,blir helt fast.
rebecca:
Det är så fint skrivet och jag vill köpa din självbiografi om den kommer som bok. Förresten så beskriver du allt så bra, det där kunde lika väl varit mina känslor.
TILLBAKA.
