Det blir ännu en sömnlös natt att lägga på högen av sömnlösa nätter. Lyssnar på mina favoritlåtar av Kent och sjunger med. Ibland lite för högt, så jag får hindra mig och sänka tonläget för att sedan komma på mig själv med att sjunga för högt igen. Men det är svårt att låta bli att sjunga med i låtar man älskar.

Har druckit massor av te ikväll. Var nog femte muggen jag drack nyss. Fick en förpackning chai te av mamma, det är så gott. Men det godaste teét är nog blåbär. Det är ruskigt gott!

Har verkligen ingenting att göra. Finns en enda människa som jag pratar med, men han spelar så han är grymt seg på att svara.
Nätter som dessa går ut på att tänka alldeles för mycket. På det förflutna, på nuet och på den korta framtiden som väntar. Emina vill komma och besöka mig någon gång framöver. Det skulle vara underbart, den tjejen är fantastisk. Trodde nästan hon glömt bort mig, för jag är verkligen sämst på att höra av mig till folk. Men det hade hon inte, och det gjorde mig glad. Men alla negativa tankar är på tok för stora. De äter upp allt ljus som likmaskar festar på ett kadaver. Det är inte roligt att leva med ständiga tankar på evigt mörker, döden och endast tänka i självdestruktiva banor. Det är inte bra någonstans, men jag har inte så mycket att säga till om den saken. Min hjärna är fast besluten att plåga mig till fullo, och kroppen hakar på som Ior från Nalle Puh's svans är fastspikad. Jag behöver en helt ny karriär med mitt liv. Men det kommer jag aldrig få. Det får inte kroniker.
Nu ska jag avsluta för inatt. Vi hörs imorgon, kära blogg.